Nu står Akutcentret, den första delen av Det Nya Universitetssjukhuset i Aarhus, klart. Ett toppmodern sjukhus som blir föregångsprojekt både i Danmark och i resten av världen när det gäller konceptet ”läkande arkitektur” i sjukvårdssektorn.

Den 27 februari invigdes den första stora delen av det samlade supersjukhusprojektet. Ett sjukhus som har skapats genom systematisk användning av Kunskaps- och Evidensbaserad design.

Läkande arkitektur gör sjukhuset humant
Användningen betyder att begreppet ”läkande arkitektur” har fått inflytande på alla beslut som rör utformningen av sjukhusets fysiska ramar. Det gäller allt från inredningen av enkelsängsrummen, användningen av dagsljus och ljusinfall i alla rum, praktiska guider för att hitta på sjukhuset, flexibla funktioner för framtida utveckling till utformning av landskap och trädgårdsrum runt sjukhuset.

– I princip har målet varit att uppfylla flest möjliga krav, behov och förväntningar från patienter, främja involveringen av anhöriga och säkra optimala arbetsförhålanden och smidiga arbetsrutiner för alla anställda, – Det säkerställer ett sjukhus med människan i centrum. För oss är det nyckeln till att komplexet blir en human sjukhusstad, säger Tom Danielsen och Peter Dalsgaard, arkitekter och partner på C.F. Møller respektive Cubo Arkitekter, om utformningen av Det Nya Universitetssjukhuset i Aarhus.

En stad i staden
Det Nya Universitetssjukhuset i Aarhus byggs tillsammans med det befintliga Aarhus Universitetssjukhuset i Skejby till ett samlat sjukhuskomplex. Sjukhuset får en storlek som kan jämföras med en dansk landsortsstad och har samma layout som urtypen för en stad med ett högt och tätt centrum.

– Vi har tänkt sjukhuskomplexet organiserat som en stad med en hierarki av kvarter, gator, platser och torg. Det skapar en grund för en mångfaldig och levande, grön stadsdel, och det ska få platsen att fungera som både universitetssjukhus, landsdelscenter och bassjukhus för invånarna i hela regionen, förklarar Tom Danielsen, arkitekt och partner på C.F. Møller.

Liksom i modern stadsutveckling är framtidsperspektiv integrerade i den övergripande konstruktionen. Sjukhuset har nämligen ritats och inretts för att på ett flexibelt sätt kunna tillgodose framtidens krav på teknik, behandlingsformer och arbetsmetoder.

Hjälp till självhjälp
Den totala anläggningen i Skejby är indelad i disciplingemenskaper med egna identiteter. Det skapar en överskådlighet som består av tre primära element: En bas med två våningar med behandlingsfunktioner, sängbyggnader som sträcker sig upp över basen i upp till fyra våningars höjd, och i mitten det kommande ”Forum”. ”Forum” är det centrala ankomstrummet, där offentliga funktioner placeras vid foten av tre höghus. Här i form av huvudreception, konferenscenter, butiker, bank, biograf och andra servicefunktioner omgivet av grönområden. 

– Arkitekturen tar sin utgångspunkt i människan och med den mänskliga skalan som måttstock. Layouten hos det nya sjukhuset säkerställer att den enskilde patienten och besökande inte bara hittar i byggnaden, utan att de även kan finna sig till rätta och hjälpa sig själva i sjukhusstaden, säger Peter Dalsgaard, partner på Cubo Arkitekter.

Läkande sjukhuslandskap
På Det Nya Universitetssjukhuset får patienter, personal och besökande tillgång till eller utsikt mot det omgivande landskapet och nära trädgårdsrum. Stora, nyanlagda regnvattendammar skapar rekreativa ängsarealer med en mängd växter – tillgängliga för såväl sjukhusets brukare som lokalområdets invånare. Parkeringsytor binds samman med trädplanteringar Landskapet är avgörande för den övergripande sjukhusfunktionen, berättar Rikke Juul Gram, partner på Schønherr.

– Sjukhusets många innergårdar är utformade som frodiga, gröna trädgårdar, vars uttryck har inspirerats av encelliga djur och pollen – de minsta livsformerna på det stora sjukhuset, säger hon.
– Trädgårdarna tillgodoser patienternas behov av stillhet, rekreation och rehabilitering i anknytning till de enskilda sjukhusavdelningarna och erbjuder ett pausrum för anhöriga och personal, säger Rikke Juul Gram.

Lätt att orientera sig
C.F. Møller stod bakom det ursprungliga sjukhuset, Aarhus Universitetssjukhus i Skejby, och det befintliga sjukhuset har i hög grad varit utgångspunkten för layouten hos Det Nya Universitetssjukhuset.

– Därför har rådgivargruppen även bevarat den mänskliga skalan i sjukhusets bas, med röda tegelbyggnader i två och tre våningar, förklarar Tom Danielsen på C.F. Møller.
De högre, centrala byggnaderna är ljusa och har färgmarkeringar som underlättar orienteringen. En övergripande, väl fungerande balans mellan arkitektur, logistik, digitala informationsplattformar, konst och landskap gör det lätt att hitta på sjukhuset för den enskilde patienten och för de anhöriga.

C.F. Møller, Cubo Arkitekter och landskapsarkitektföretaget Schønherr samt Rambøll, Alectia och Søren Jensen Rådgivende Ingeniørfirma – tillsammans med Rådgivergruppen DNU – vann i samarbete uppdraget om att skapa Det Nya Universitetssjukhuset i Aarhus i en internationell projekttävling 2007.

Omfattning
Sjukhusstadens totala storlek: 500 000 m²

216 000 m² nybyggnation, 159 000 m² ombyggnation = 375 000 m², markyta: ca 970 000 m². 797 sängar, 43 dialysplatser, 80 hotellsängar.

Byggperiod
2009–2020

Första fasen invigs den 27 februari 2017. De kommande faserna förverkligas löpande och bygget i sin helhet beräknas stå klart 2020.

Vad är Kunskaps- och Evidensbaserad design?
På Det Nya Universitetssjukhuset i Aarhus handlar Kunskaps- och Evidensbaserad design om att vi använder den bästa tillgängliga informationen från både forskning och utvärdering av tidigare byggprojekt för att skapa optimal, läkande arkitektur.

Ladda ner högupplösta bilder