HÅLLBART UNIVERSITETSSJUKHUS

Kan man tänka in hållbarhetsaspekten i ett projekt som går ut på att skapa ett komplext universitetssjukhus i storlek med en mindre dansk stad, och där 100 000 patienter kommer att läggas in och 900 000 patienter behandlas inom öppenvården varje år?

Danmarkshistoriens största sjukhusprojekt, Det Nye Universitetshospital i Aarhus (DNU), ska byggas ihop med det befintliga Aarhus Universitetshospital, Skejby, och det hela ska bli till ett enda sjukhuskomplex på 375 000 m².
Projektet representerar framtidens krav och förväntningar på ett universitetssjukhus i Danmark, och teamet bakom det nya sjukhuset arbetar på att göra det så hållbart som möjligt - ekonomiskt, socialt och miljömässigt.
Det stora sjukhuskomplexet är organiserat som ett helt samhälle med en hierarki av kvarter, gator, öppna platser och torg; och det är tänkt att fungera som en mångfacetterad och levande grön stadsdel där användarna enkelt kan orientera sig. Projektet är, bland annat tack vare att evidensbaserad design används, ett föregångsexempel inom utvecklingen av den "helande arkitekturen" i sjukhussektorn.
Sjukhuset är ritat för att på flexibelt sätt kunna hantera framtidens krav vad gäller teknik, behandlingsformer och arbetsmetoder.
Sammantaget kommer detta att innebära ett väsentligt kvalitetslyft, såväl med avseende på patienternas upplevelser som på personalens arbetsförhållanden.

Evidensbaserad design

En rad undersökningar har under senare år dokumenterat estetikens och de fysiska omgivningarnas betydelse för tillfrisknandet. Det handlar t.ex. om dagsljus, bra ljudförhållanden, enkelrum, lösningar som stöder empowerment och god ergonomi, konst och gröna omgivningar.
Denna kunskap hjälper sjukvårdsplanerarna och arkitekterna att hitta svar på de praktiska frågorna i förbindelse med byggnadernas utformning. Det kallas evidensbaserad design.
På DNU används evidensbaserad design för att skapa helande miljöer som främjar fysiskt och psykiskt välbefinnande och läkningsprocesser, underlättar anhörigas involvering, hjälper personalen att bli mer effektiv och reducerar stress och belastningar. De designmässiga besluten baseras på bästa tillgängliga kunskap från forskning och projektutvärderingar, och bedömningen sker med utgångspunkt från de unika villkoren för DNU.

Bättre arbetsmiljö genom involvering av användare

Genom omfattande involvering av sjukhusanställda, patienter och anhöriga har vi samlat in kunskap om arbetsmiljön. Arbetsmiljöhänsyn ingår systematiskt i planeringen och projekteringen av sjukhuset. Syftet är att minimera belastningar och risker samt att främja säkerhet och hälsa när sjukhuset tas i drift. Fokus ligger i första hand på hur avdelningar, funktioner och rum ska disponeras och utformas. En ambitiös arbetsmiljöpolitik fastställer dessutom målsättningar för arbetsmiljöförhållandena på själva byggplatserna.

Buller och akustik

Buller och akustik regleras av det danska Bygningsreglementet. Men vi har gjort ytterligare en insats på de områden som inte regleras direkt av Bygningsreglementet, eller där kraven är ännu högre på en optimal arbetsmiljö och akustiskt förbättrade behandlings-, rekreations- och uppehållsmiljöer.
Vi har bl.a. skärpta krav vad gäller akustiken på patientavdelningar, behandlingsrum och offentliga områden, och vi arbetar med reduktion av buller från sjukhusutrustning på patientavdelningarna liksom från behandlingsfunktionerna. Det görs till exempel med hjälp av avskärmning eller genom att bullrande medicinskteknisk utrustning flyttas och tystare anrops- och larmsystem används.

Framtidssäkert och flexibelt

Behandlingsformerna i sjukvården är under kontinuerlig och snabb utveckling, och sjukhusväsendet är underställt krav på löpande optimering och effektivisering av driften. Ett väsentligt designmål är därför att säkerställa att Det Nye Universitetshospital i Aarhus lever upp till framtidens krav på teknik, behandlingsformer och arbetsmetoder.
Vi har inkluderat en rad lösningar i projektet som understöder detta. Till exempel är byggnadsstrukturen, installationerna, rumstyperna och utrustningen standardiserade, så att de kan användas till alla tänkbara funktioner. Utvidgningar är möjliga överallt i byggnaden, materialen är miljövänliga och vi har satsat på energioptimerande lösningar. Sjukhuset är också förberett för en digital framtid med helt automatiserade varutransportsystem och fullt digitaliserade beställningsrutiner.

Energieffektivisering

Sjukhuset projekteras så att det lever upp till energikraven för det danska Bygningsreglementets BR2015 "lågenergiklass" 1.
Vi har dessutom utvecklat en kombinerad värme- och kylproduktionsanläggning som minskar energiförbrukningen i den löpande driften och utnyttjar överskottsvärmen från bl.a. belysning och medicinskteknisk utrustning för att skapa nödvändig kyla.
Sjukhuset kommer att använda ventilationsanläggningar med så kallade rotorväxlare för värmeåtervinning (överföring av värmen från utsugen luft till inblåst luft). Rotorväxlare sparar energi, tar mindre plats, har lägre anskaffningspris och skapar bättre inomhusklimat än alternativen.

Hållbarhetsgrad för DNU

Frågan om hur miljömässigt hållbart DNU kan och ska bli är - utöver ambitioner om hållbarhet - också en fråga om ekonomi. Den anläggningsekonomiska ramen för projektet har reducerats kraftigt, men utan att man ändrat på de behandlingsmässiga kapacitetskraven och rumsstorlekarna. Det har bl.a. medfört reducerade medel för specifika hållbarhetssyften.
Vi har låtit bedöma hållbarhetsgraden för projektet med utgångspunkt från BREEAM-systemet, och resultatet ligger på 45-50 %. Som jämförelse ska offentliga sjukhusbyggnationer på flera ställen i England med samma mätmetod uppnå ett resultat på 70 %, d.v.s. "excellent", för att leva upp till kraven på hållbarhet
Men då hållbarhet på många områden handlar om allmänt sunt förnuft, driftsmässiga fördelar och miljöhänsyn, är hållbarheten övergripande sett säkerställd genom att man visar noggrannhet och omsorg vid planeringen och projekteringen, vilket inte kostar något extra i anläggningsutgifter.