Arkitekttävlingen om universitetet vanns av arkitekterna Kay Fisker, C.F. Møller och Povl Stegmann år 1931, och efter att Stegmann och senare även Fisker lämnade samarbetet år 1942 har C.F. Møller ritat nästan samtliga av universitetets byggnader ända fram till idag. Själva landskapsplanen togs fram av landskapsarkitekt C. Th. Sørensen, och den löpande utvecklingen och anpassningen av parkens landskap skedde fram till dennes död 1979 i nära samarbete med C.F. Møller och stadsträdgårdsmästaren i Aarhus.

C.F. Møller tog därefter över arbetet och vidareutvecklade den ursprungliga landskapsplanen i samarbete med universitetets trädgårdsmästare och tekniska förvaltning. Den löpande utvidgningen av universitetet med nya byggnader i parken har utförts med bibehållen respekt för den landskapliga huvudtanken, och parkens landskapskilar och utsiktspunkter har genom noggrann gallring och vård med tiden kommit alltmer till sin rätt, och tillför på så sätt universella kvaliteter till hela staden.

De enskilda landskapsprojekten är alla utformade i enlighet med de ursprungliga intentionerna för parkens övergripande disponering, materialval och användning. Projektspecifika lösningar för varje trädgårds- och landskapsrum har resulterat i nya variationer och nytolkningar i användningen av parkens fyra övergripande hörnstenar: slingrande tegelmurar, stensatta ytor, ekar och gräs.

Projekten har förbättrat tillgängligheten till flera byggnader, och lett till ett optimalt utnyttjande av ytorna. Utemöbler och avfallshantering har också utvecklats speciellt för användning i Aarhus Universitetspark.