Den övergripande planeringen innebär ett nytt sätt att föra samman forskare i en stimulerande, transparent arkitektur där de omgivande byggnaderna och sammanhanget gör att varje plats kan förvandlas till ett livligt campus. På sådana platser kan vetenskapens visioner visas upp och uttryckas, samtidigt som innovationer främjas, talanger lockas och alla i området har något att vara stolta över.

Det är lätt att tro att den viktigaste delen av framgångsrik forskning sker i laboratorierna, vid provrören eller framför datorn. Men faktum är att de bästa idéerna ofta uppstår över en kopp kaffe ute på forskningstorget, eller när man stöter på en kollega från en av de andra avdelningarna, säger Ole William Petersen, professor i vävnadsmorfologi och differentiering (DSc) vid Köpenhamns universitet och en av de som använder Maersk Tower.

C.F. Møller Architects har arbetat med att utforma nyskapande laboratorier och forskningsanläggningar ända sedan arkitektbyråns grundande. Kärnan i designstrategin är att människor och välbefinnande ska stå i centrum. Detta bidrag till framväxten av de skandinaviska välfärdssamhällena har varit ryggraden i C.F. Møller Architects verksamhet sedan första början. Det första stora projektet var Århus universitet 1924, som fortfarande rankas som ett av de bästa universiteten i världen. Nästan ett sekels erfarenhet av att bygga forskningsanläggningar har gett kunskap, erfarenhet och förståelse för vad som är viktigt när man vill skapa komplexa tekniska lösningar för sjukvård, utbildning och kultur.

Integrering med det omgivande samhället 
I arbetet med stora institutioner som forskningsanläggningar eller vårdinrättningar är det viktigt att etablera engagemang och synergier med det omgivande samhället, landskapet och den offentliga sfären.

Ju bättre synergier och engagemang som byggs upp med samhället, desto lättare kan vi skapa en byggnad som främjar öppenhet och är till nytta för samhället. Detta kan göras genom att byggnaden förses med utrymmen och attraktioner som är intressanta även för andra än de som är verksamma i byggnaden, så att allmänheten ges en naturlig och allmän tillgång till den, säger Klavs Hyttel.

Vid Karolinska Institutet i Stockholm har öppenheten i den nya laboratoriebyggnaden Biomedicum skapat en transparent och inbjudande bottenvåning där allmänheten har tillgång till ett atrium samt ett café och offentliga utställningslokaler. Förbindelser genom den närliggande parken skapades för att förbättra allmänhetens tillgång till institutet, vilket har gjort Biomedicum till en central punkt i området. På så sätt har det skapats en tydlig ikon för forskning i världsklass, vilket är vad Karolinska Institutet är känt för.

Maersk Tower ligger i centrala Köpenhamn, och därför har det varit viktigt att byggnaden både ska smälta in i omgivningen och sticka ut genom att bidra till den livliga stadsdelen. Här kan alla samhällsgrupper mötas, och det finns en stark och välkomnande koppling mellan samhälle och vetenskap. Med den inbjudande, hållbara campusparken och det öppna torget vid huvudentrén är Maersk Tower helt integrerat med den omgivande stadsmiljön.

Det är en stor dag för Köpenhamns universitet, men också en mycket stor dag för Köpenhamn som stad eftersom Maersk Tower är en gåva till forskning, kunskap och utbildning. Samtidigt är detta vackra torn också en stor gåva till Köpenhamnsborna eftersom det verkligen ger något åt staden med sin bottenvåning och sina trädgårdar, och som vi är väldigt glada över, säger Frank Jensen, borgmästare i Köpenhamn.

Maersk Tower är tillgängligt för allmänheten under öppettiderna, med cykel- och gångvägar som korsar byggnadens fundament. Detta främjar social hållbarhet och ger större samhörighet med omgivningen.

Flexibilitet
För att skapa lösningar för ett samhälle som utvecklas snabbt, i takt med att laboratoriekraven och arbetsförhållandena ändras med tiden, måste en hög grad av flexibilitet integreras i dessa byggnader.

Flexibiliteten i laboratorie- och vårdbyggnaderna innebär att installationer kan flyttas runt och hållas uppdaterade. Förhållandet mellan kontor och laboratorier förändras ständigt, och det är viktigt att omfamna mångsidigheten och de skiftande behoven. Detta säkerställs genom att de installationer som används i laboratorierna också finns i kontorsområdena, och vice versa, säger Klavs Hyttel. 

Med Biomedicum får Karolinska Institutet en samlad miljö för framtida forskning. Laboratorier och kontorslokaler har en extremt flexibel utrustning och kommer att fungera som en katalysator för gränsöverskridande samarbete mellan de olika forsknings- och studiemiljöerna. Den övergripande planlösningen är uppdelad i en sammanhängande dubbelringlösning med kontor och laboratorier. Kontorsutrymmena är placerade längs en yttre omkrets, och den inre ringen utgörs av en bred laboratoriezon som gränsar till innergården.

Karolinska Institutet är världsberömt för sin grundläggande forskning, och Biomedicum kommer att ta forskningen till nya höjder, säger Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottesen.
I Darwin Centre har kontors- och analysområdena försetts med flexibel möblering som kan inrättas i olika grupper och snabbt arrangeras om så att forskargrupper kan bildas och ombildas.

Dagsljus ger en positiv känsla
Dagsljus är alltid en viktig faktor vid utformningen av våra byggnader. Byggnadens placering och dess form styrs av dagsljus och miljöförhållanden. Det innebär att vi arbetar med fasader som kan skydda mot överhettning och reglera dagsljuset, och placerar vissa utrymmen i byggnaden på ett sådant sätt att de mest optimala förutsättningarna uppnås, säger Klavs Hyttel.

Optimalt utnyttjande av dagsljus är en av de viktigaste faktorerna som gör att Pharma Science Building uppfyller kraven för lågenergiklass 2015, med ett totalt energibehov på max 41 kWh/m²/år.
På Akershus universitetssjukhus i Oslo har det prioriterats högt att ge dagsljus till alla arbetsytor, vilket tydligt framgår av byggnadskomplexets design. Den ramar även in utsikten över det omgivande landskapet och skapar kontakt med yttermiljön.