Railway Quarter (Banekvarteret) - Insights: Stadsutveckling vid stationsområden - C.F. Møller. Photo: C.F. Møller Architects / Beauty & the Bit
Fjordporten - Insights: Stadsutveckling vid stationsområden - C.F. Møller. Photo: Reiulf Ramstad Arkitekter
26.1.2021

Insights: Stadsutveckling vid stationsområden

Framtidens centralstation kommer att fungera som ett effektivt trafiknav, där många olika trafikflöden ska kunna ta sig fram smidigt. Dessutom måste stationsområdet ge utrymme för människor att bo och träffas, med offentliga platser, grönområden och möjlighet att vistas i solen.
Insights: Stadsutveckling vid stationsområden - C.F. Møller. Photo: MEW

Under de senaste 50 åren har markpriserna i områden nära stationer ökat stadigt i och med att multinationella företag har lagt sina huvudkontor i sådana områden. Utvecklingen har lett till ett växande behov av att bygga högre och tätare runt centralstationer, men C.F. Møller Architects anser att det är lika viktigt att framhäva stadens identitet.

 

- Tillväxt i stadskärnan är positivt, men det ska inte vara tillväxt för tillväxtens skull. Ur en stadsplanerares perspektiv är det förrädiskt om det går för fort, och vi har alla ett stort ansvar för kommande generationer när vi utvecklar själva hjärtat av en stad. Det är viktigt att tänka på urban kvalitet och skapa platser som kommer att fylla sin funktion och växa i ett 100-årsperspektiv, säger Michael Kruse, partner och arkitekt på C.F. Møller Architects.

 

Eftersom centralstationen ofta är det första man ser när man besöker en stad, bör området kring stationen utvecklas så att det blir som en symbol för platsen och stärker stadens identitet. Centralstationen bör vara ett effektivt nav för inrikes och regionala kommunikationer, men också en mötesplats som stärker det omgivande områdets attraktionskraft. Idag är stationsområden ofta röriga och utnyttjas dåligt av de många människor som passerar genom dem. Stationsområden är ofta planerade med trafiken som utgångspunkt, snarare än människor och grönområden.

Fjordporten, Oslo - Insights: Stadsutveckling vid stationsområden - C.F. Møller. Photo: Reiulf Ramstad Arkitekter

Stationsområden används intensivt, med stora trafikflöden i den närmaste omgivningen. Områdena blir ofta lidande, eftersom de tvingats växa snabbt för att kunna hantera det ökande antalet resenärer samt en växande stad med nya behov. Det är viktigt att förstå hur stationen fungerar i relation till trafikflödena och den framtida resenärens behov, för att kunna frigöra potential och skapa mer platseffektiva lösningar. Med detta som utgångspunkt går det att bygga utrymmen som berikar stadens design och flöden som tidigare varit problematiska, men som nu blir drivkrafter för att skapa socialt liv, bostäder och kommersiell verksamhet.

 

- Den som arbetar med infrastruktur måste ha ett helhetsgrepp och ta hänsyn till många faktorer. Infrastruktur kan bidra till en helhet och binda ihop en stad, men den kan också segregera. Det här är platser avsedda för människor, och det första vi möter när vi kommer till en ny stad, säger Mårten Leringe, partner och arkitekt på C.F. Møller Architects.

Insights: Stadsutveckling vid stationsområden - C.F. Møller. Photo: MEW

Identitet – att framhäva platsen

Enligt Mårten Leringe kan man stärka ett områdes identitet genom att utgå från platsens historia. Ett exempel på detta finns vid centralstationen i Oslo, den så kallade ”Fjordporten – Nordic Light”, där C.F. Møller Arkitekter har ritat ett torn som relaterar till ”katedralrummet” i den befintliga Østbanehallen. Tornet har en trappa som är inspirerad av Oslos landskap och byggnader. Den är byggd av trä, betong och högteknologiskt glas – en blinkning till den tid då staden byggdes i trä. Ankomsthallen är utformad så att den förenar alla olika transportvägar till en helhet. Rummet framhäver huvudstadens identitet.

 

- Ett stationsområde bör anpassas till hur närliggande områden ser ut. Vi vill arbeta för att föra samman staden och riva de barriärer som infrastrukturen en gång skapade, säger Mårten Leringe.

 

När C.F. Møller Architects ritade Järnvägskvarteret i Århus i Danmark var det med en vision om att återförena staden, efter att de centrala stadsdelarna skilts åt genom järnvägsstationens utbyggnad 1935. Taket över centralstationen i Århus, och översiktsplanen som C.F. Møller Architects tagit fram, ger plats för en ny, hållbar stadsdel där det tidigare bara fanns plats för tågen på bangården.

 

- Infrastrukturfrågorna får inte reduceras till bara tekniska lösningar. Vi förvandlar stationsområden till hållbara och levande stadsdelar där fler människor kan umgås, arbeta och slå sig ner. Stationsområden ska länka ihop omgivande stadsdelar, inte skilja dem åt. Vi måste alltid utgå ifrån de sociala värden​som skapas på en plats, säger Mårten Leringe.

Lund Central Station  - Insights: Stadsutveckling vid stationsområden - C.F. Møller. Photo: Luxigon

Sociala värden​– gröna och urbana mötesplatser

Stockholms Hamnars passagerarterminal i Värtahamnen är ytterligare ett exempel på ett infrastrukturprojekt där C.F. Møller Architects har valt att fokusera på terminalens roll som mötesplats, lika mycket som att se platsen som en avgångshall, färjeterminal, bussterminal och kombinationsterminal.

 

När hamnområdet i Värtahamnen skulle byggas ut för att rymma den mängd gods som transporteras från hamnen, tog sig C.F. Møller Architects an uppgiften med ett fokus på den långsiktiga utvecklingen av hamnen – samt områdena runt omkring.

 

- Vi har utfört uppdraget med hänsyn till den framtida stadsutvecklingen i området. För att tillgodose hamnens behov och samtidigt se till stadens behov av större tillgång på bostäder och handel, har vi skapat en ny mötesplats på taket till Värtahamnen. Taket blir en direktlänk till den nya stadsdelen, och ska fungera som en park med växter, stigar och bänkar, säger Mårten Leringe.

 

Vid centralstationen i Lund fokuserar C.F. Møller Architects på stationens potential att bli en modern mötesplats, utöver att vara ett välfungerande nav för Lunds och den omgivande regionens infrastruktur. Den nya stationen är byggd med inspiration från Lunds byggnadstradition och med fokus på stationen som mötesplats, där dessutom taket görs till en offentlig yta. En bred bro över spåren förbinder Lunds östra och västra delar.

 

En annan viktig social aspekt, enligt Mårten Leringe, är att det är lätt att ta sig fram på platsen. Detta bidrar till en känsla av säkerhet, och är särskilt viktigt i stationsområden, där många människor i rörelse möts. Det är mycket viktigt att det finns tillgång till lugnare platser, men dessa måste också ge ett tryggt intryck, säger Mårten Leringe.

Banekvarteret - Insights: Stadsutveckling vid stationsområden - C.F. Møller. Photo: Erik Nord Arkitekter

Hållbarhet och trä

Järnvägskvarteret är avsett att bli en av de mest hållbara stadsdelarna i världen. Runt centralstationen i Århus har C.F. Møller Architects planerat för en helt bilfri stadsdel som återförenar Frederiksbjerg och Midtbyen (stadskärnan), två områden som en gång skildes åt av järnvägsspåren. Klimatvänliga material och klimatneutrala byggnader, byggda med lättviktskonstruktioner i till exempel trä, är integrerade i översiktsplanen – något C.F. Møller Architects genomgående prioriterar.


- Vi lever i en tid som präglas av slit- och släng-kultur, och där risken är att stadsutvecklingen drivs av girighet. Vi påverkar naturens och människans i allt vi gör. Därför måste arkitekturen, som är samhällets ramverk, bygga på goda och långsiktiga välbefinnande ambitioner
. På så sätt blir hållbar stadsutveckling med direkt anpassning till kollektivtrafik en självklar lösning på hur man ska hantera dagens snabba globala urbanisering, säger Michael Kruse.

 

Railway Quarter, Aarhus
Aviapolis Core, Finland
Fjordporten, Oslo
Värtaterminalen Ferry Terminal, Stockholm
Lund Central station

Fler nyheter

 
Visa fler nyheter