Under de senaste 50 åren har markpriserna i områden nära stationer ökat stadigt i och med att multinationella företag har lagt sina huvudkontor i sådana områden. Utvecklingen har lett till ett växande behov av att bygga högre och tätare runt centralstationer, men C.F. Møller Architects anser att det är lika viktigt att framhäva stadens identitet.

- Tillväxt i stadskärnan är positivt, men det ska inte vara tillväxt för tillväxtens skull. Ur en stadsplanerares perspektiv är det förrädiskt om det går för fort, och vi har alla ett stort ansvar för kommande generationer när vi utvecklar själva hjärtat av en stad. Det är viktigt att tänka på urban kvalitet och skapa platser som kommer att fylla sin funktion och växa i ett 100-årsperspektiv, säger Michael Kruse, partner och arkitekt på C.F. Møller Architects.

Eftersom centralstationen ofta är det första man ser när man besöker en stad, bör området kring stationen utvecklas så att det blir som en symbol för platsen och stärker stadens identitet. Centralstationen bör vara ett effektivt nav för inrikes och regionala kommunikationer, men också en mötesplats som stärker det omgivande områdets attraktionskraft. Idag är stationsområden ofta röriga och utnyttjas dåligt av de många människor som passerar genom dem. Stationsområden är ofta planerade med trafiken som utgångspunkt, snarare än människor och grönområden.

Identitet – att framhäva platsen

Enligt Mårten Leringe kan man stärka ett områdes identitet genom att utgå från platsens historia. Ett exempel på detta finns vid centralstationen i Oslo, den så kallade ”Fjordporten – Nordic Light”, där C.F. Møller Arkitekter har ritat ett torn som relaterar till ”katedralrummet” i den befintliga Østbanehallen. Tornet har en trappa som är inspirerad av Oslos landskap och byggnader. Den är byggd av trä, betong och högteknologiskt glas – en blinkning till den tid då staden byggdes i trä. Ankomsthallen är utformad så att den förenar alla olika transportvägar till en helhet. Rummet framhäver huvudstadens identitet.

- Ett stationsområde bör anpassas till hur närliggande områden ser ut. Vi vill arbeta för att föra samman staden och riva de barriärer som infrastrukturen en gång skapade, säger Mårten Leringe.

När C.F. Møller Architects ritade Järnvägskvarteret i Århus i Danmark var det med en vision om att återförena staden, efter att de centrala stadsdelarna skilts åt genom järnvägsstationens utbyggnad 1935. Taket över centralstationen i Århus, och översiktsplanen som C.F. Møller Architects tagit fram, ger plats för en ny, hållbar stadsdel där det tidigare bara fanns plats för tågen på bangården.

- Infrastrukturfrågorna får inte reduceras till bara tekniska lösningar. Vi förvandlar stationsområden till hållbara och levande stadsdelar där fler människor kan umgås, arbeta och slå sig ner. Stationsområden ska länka ihop omgivande stadsdelar, inte skilja dem åt. Vi måste alltid utgå ifrån de sociala värden​som skapas på en plats, säger Mårten Leringe.

Hållbarhet och trä

Järnvägskvarteret är avsett att bli en av de mest hållbara stadsdelarna i världen. Runt centralstationen i Århus har C.F. Møller Architects planerat för en helt bilfri stadsdel som återförenar Frederiksbjerg och Midtbyen (stadskärnan), två områden som en gång skildes åt av järnvägsspåren. Klimatvänliga material och klimatneutrala byggnader, byggda med lättviktskonstruktioner i till exempel trä, är integrerade i översiktsplanen – något C.F. Møller Architects genomgående prioriterar.

- Vi lever i en tid som präglas av slit- och släng-kultur, och där risken är att stadsutvecklingen drivs av girighet. Vi påverkar naturens och människans i allt vi gör. Därför måste arkitekturen, som är samhällets ramverk, bygga på goda och långsiktiga välbefinnande ambitioner. På så sätt blir hållbar stadsutveckling med direkt anpassning till kollektivtrafik en självklar lösning på hur man ska hantera dagens snabba globala urbanisering, säger Michael Kruse.

Railway Quarter, Aarhus
Aviapolis Core, Finland
Fjordporten, Oslo
Värtaterminalen Ferry Terminal, Stockholm
Lund Central station